söndag 27 september 2009

Mer egna fotbollstankar utlovas

Jag har gjort ett uppehåll från bloggandet ett tag. Kände att jag inte riktigt hamnat rätt med bloggandet. Det blev för mycket reflektioner om vad som hände i fotbollsvärlden och för lite egna självständiga tankar. Min ambition är att framöver fortsätta reflektera en del över nyheter och händelser i fotbollen, men addera mer fristående tankar om fotboll. Återstår att se hur det går med de ambitionerna...

Zlatan överraskar mig

Jag måste erkänna att jag inte trodde att Zlatan skulle passa in i Barcelonas spelstil så pass bra som han gör. Lägg åt sidan att han gjort fem mål och är en succé ur det perspektivet.

Med Zlatan får de mindre djupledslöpningar än med Etoo, men de får uppenbarligen mer spelskicklighet och framförallt en styrka som de saknat tidigare. De matcher jag har sett har Keita spelat på mitten i en offensivare roll än tidigare och han springer ofta i djupled från mittfältet. Misstänker att Pep på det sättet kompenserar för att Zlatan gärna möter bollen.

Zlatan tillför också en tyngd och styrka i luften som de tidigare saknat helt i laget. De körde för någon vecka sedan en frisparksvariant där de istället för att skjuta, som de gjort de senaste åren, spelade ut till Messi på kanten som direkt lyfte in bollen till Zlatan på bortre stolpen. Zlatan nickade turligt in bollen via försvararen. Men min poäng är att de aldrig hade kört en sådan variant utan Zlatan på planen och på flera sätt tillför han nya möjligheter för Barcelona, utan att de ännu så länge lider nämnvärt av att de saknar djupledslöpningarna från Etoo.

Relaterat: Sportbladet

måndag 13 juli 2009

Underligt att de inte hugger på Berg

Jag tillhör egentligen inte dem som tycker att man måste köpa allt som gör mål i ett mästerskap. Det har kastats bort många miljoner på spelare som har haft flyt en period. Vår egen Berg levererade verkligen under U21. Han överglänste många andra etablerade stjärnor i etablerade storklubbar. Och framförallt har han levererat i många månader i sträck - U21 var bara grädden på moset så att säga.

Ändå tvekar tydlige toppklubbarna. Hamburg verkar vara hetast. Det är ett kliv framåt, men ha förtjänar mer. Skönt att läsa att Fulham skickat ett fax :) Snacka om att det är så 1992 att försöka värva en spelare på det sättet. Varför inte dra ett mejl och vara lite hi-tech i varje fall?

Hoppas att Marcus hittar en bra klubb. Å andra sidan är det nog inte helt kass att vara kvar och fortsätta göra mål i Gronigen ett år till eller.

Relaterat: Sportbladet

Ljungberg äger i USA

Det har rapporterats lite om hur det går för Freddie, men det har inte bara varit goda nyheter. Men fansen verkar i varje fall gilla honom och det är ju roligt.

Relaterat: Sportbladet

torsdag 30 april 2009

Ekonomi ger resultat?

Ger bra ekonomi goda resultat, eller ger goda resultat bra ekonomi?

Läser en artikel i Sportbladet om Allsvenska klubbarnas ekonomi. Noterar att det inte skiljer särskilt mycket på serietabellen och tabellen över klubbarna med störst eget kapital.

EGET KAPITAL
Malmö 112
Kalmar 46
Elfsborg 36
Halmstad 35
Göteborg 21
AIK 18

ALLSVENSKAN
Göteborg
Helsingborg
AIK
Malmö
Elfsborg
Halmstad

Ena undataget är Helsingborg som ligger sist i kapitalligan, men gjorde femte bästa ekonomiska resultatet förra året. Andra undantaget är Kalmar som ligger bra till ekonomiskt, men släpar i serien. Å andra sidan vann Kalmar SM-guld förra året.

Här är bottengängen:
EGET KAPITAL
Ljungskile 3
Örebro 3
Sundsvall 2
Norrköping 1
Djurgården 1
Trelleborg 0,2
Helsingborg 0

Helsingborg nämnde jag tidigae. Örebro ser ut att bli ett stabilt mittenlag även i år, annars är det tre lag som åkt ur Allsvenskan förra året samt Djurgården och Trelleborg som ligger i undre delen av serietabellen.

Att det finns en relation mellan ekonomi och sportsligt resultat kände vi alla till, men att sambandet var så pass tydligt är ganska intressant. Svaret på inledande frågan är inte enkelt och säkerligen unikt för varje klubb, det tänker jag inte försöka besvara i detta inlägg...

Relaterat: Sportbladet

måndag 27 april 2009

Zlatan till en toppklubb

Jag har tidiagre beklagat mig över kvalitén på Serie A och serieledarna Inter. Står stenhårt fast vid den kritiken, de håller inte hög kvalié. Zlatan bör snarast lämna ligan och gå till en hetare liga. Där får han också större möjlighet att vinna Champions League än om han stannar kvar i Inter. Jag förstår att Mourinho kämpar hårt för att behålla Zlatan, det är ju den enda offensive spelaren i hans lag som håller riktigt hög toppklass. Och som det diskuterades på senaste Fotbollskväll, om Zlatan går är det en risk att hela ligan tappar ännu mer status. Tänk om både Zlatan och Kaka lämnar ligan, vad finns det då kvar? Nej, Serie A ser all ut att bli en andra klassens liga i nivå med franska och tyska ligorna. De är dessutom konservativa, har svårt att utveckla sin fotboll och hänga med i det internationella spelet. En defensiv fotboll kan vinna turneringar, men det vinner inte supporters och TV-tittare och där tappar de snabbt mot Premier League och Primera.

Ska Zlatan då välja Barca? Eller Real? Eller någon annan spansk klubb? Eller Premier League? Jag har svårt att placera honom.

Barcelona?
Barca spelar en fotboll som är något för snabb för Zlatans stil. Etoo har en snabbhet i djupet som Zlatan saknar och näst i kö för en central plats står Henry med en liknande snabbhet. På kanten skulle Zlatan inte trivas och det finns en risk att han skulle hamna där. Jag tror inte Barca är beredda att förändra sin spelstil för att de värvar Zlatan.

Real Madrid?
Före de värvade Huntelaar hade det varit ett givet val. De är enligt mig ett bättre val än Barca då de gärna använder sig av en starkare central forward. De kan även spela med en släpande forward och har rent generellt bytt spelmodell några gånger senaste åren, där Barca är mycket mer konservativa. Real är ett bättre val för Zlatan än Barca. Här konkurrerar han huvudsakligen med Huntelaar, men tränaren kan säkert hitta sätt att spela med båda samtidigt.

Annat spanskt?
Varför inte Sevilla, Valenca eller Villareal? Nja, Sevilla spelar nog inte Kanote och Zlatan samtidigt, men generellt skulle alla älska att ha Zlatan i laget. Här blir det mycket speltid och bra fotboll, men Zlatan vill vinna mycket och det gör inte dessa klubbar. Men min bedömning är att de här lagen har en minst lika god chans att vinna i Europa som Inter...

Chelsea?
Skulle fungera, men får svårt att peta Drogba. Men kanske kan tränaren spela med två forwards. Tänk vad sjukt jobbigt för motståndarnas försvar att möta Drogba och Zlatan.

Arsenal?
Wenger väljer nog spelare mycket baserat på deras karaktär, men här skulle Zlatan kunna bli en stor stjärna och vinna mycket. Adebayor är bra, men inte lika vass som Zlatan. Bentdner är långt ifrån Zlatans kvalité och har ändå fått spela mycket. Arsenal är inte grymt starka på forwardssidan.

Man U?
Här ska han peta Berbatov och det tror jag han gör, men skillnaden är inte tillräckligt stor för att Sir Alex ska investera.


Jag tror tyvärr att han stannar i Inter ett år till. Men om det börjar röra på sig med spelare i Europa eller dyker upp skador på sjärnforwards kan det hända något. Det vore fantasiskt att få se honom i Real Madrid till nästa år.


Relaterat: Sportbladet, Sportbladet

Svenska modellen - fel väg?

Ännu en gång läste jag en bra artikel i Offside. Denna behandlade den svenska modellen med hård fysträning under vintermånaderna. Bland annat intervjuades Lasse Lagerbäck och jag regerar på hur han, och säkert många andra svenska tränare, ser på fotbollen.

Lasse pratar om att en fotbollsspelare i snitt endast har bollen i ca 45 sekunder under en match. Han nämner något exempel där Roland suttit och klockat en spelare under en specifik match och räknat till 33 sekunder. Helt sjukt att vi inte kommit längre tekniskt i en industri som omsätter miljarder varje år. Ska en förbundskapten behöva sitta med ett tidtagarur och klocka en utvald spelare för att samla in statistik? Låter som "tidtagarmännen" i Fords fabriker för hundra år sedan... Men det är ett sidospår. Tillbaka till tiden vid bollen.

Jag väljer att sammanfatta den nuvarande svenska modellen på följande sätt:
1. Vi har en lång vinter och dåliga förutsättningar för att spela fotboll halva året. Däremot kan vi bygga en grym fysik och arbeta ner motståndarna. Låt oss träna stenhård fysik (utan boll) i fyra av årets tolv månader.
2. Vi har en historik av bra lagsamarbete och moral, det passar bra att kombinera med grym fysik.
3. En spelare rör bollen så lite per match, ca 45 sekunder, så det viktigaste är att de övriga 92 minuterna optimeras. Det gör man bäst genom att bygga upp en fysik så att man orkar springa utan boll, möjligtvis också med taktisk organisation av laget.

Nu tänkte jag ifrågasätta denna modell som i princip är vedertagen i hela Sverige, både landslag, elitklubbar och amatörklubbar.

1. Förut kanske, men inte idag. Det byggs konstgräsplaner, många uppvärmda, runt om i Sverige. En del är till och med inomhus. Med en medveten strategi skulle detta förlopp kunna snabbas på, men det håller redan på att hända. Jag har själv spelat i amatörklubbar i Stockholm där vi tränat och spelat på bra gräsplaner hela vintern. Dessutom finns det möjlighet att ge fotbollen mer plats i inomhushallar där annat än fysik kan tränas. Det finns inte mycket bakom detta argument och det går att förändra situationen ytterligare.

2. Detta säger jag till och med själv ibland. Det ligger kanske en viss sanning i det, i varje fall att vi tror att detta är till vår fördel. Men vi har också en historia av bolltalanger, exempelvis våra första superstjärnor som Gren, Nordahl, Liedholm, Nacka, Magnusson etc. Idag är vår störste stjärna Zlatan - knappast modellen för en hårt arbetande och lojal spelare eller hur? Fler spelare kommer fram i Zlatans fotspår och jag är helt övertygad om att vi kommer att få se fler spelare med utländsk bakgrund i det svenska landslaget framöver. Framgångarna för IFK under 80-talet och senare i Champions League början av 90-talet hade möjligtvis ett element av fysiskt jobb och lagorganisation, men tiden hinner ikapp oss och motståndarna är också mer organiserade idag. Dessutom ska vi inte underskatta kvalitén på trupperna i svenska lag pre-Bosman. Stefan Rehn, Jesper Blomqvist, Andreas Andersson, Joacim Björklund, Håkan Mild, Stefan Pettersson, Magnus Erlingmark osv. Idel landslagsmän. Idag är det få allsvenska klubbar som kan stoltsera med mer än två landslagspelare, och särskilt inte ordinarie landslagsspelare. Nej, i princip ger detta en väldigt liten fördel om ens någon.

3. Här kommer det största feltänket. OK, en spelare har bara bollen i 45 sekunder. Då tänker svensk-tränaren att vi måste fokusera på spelet utan boll. Vad tror ni en portugisisk tränare säger? Jag tänker i varje fall så här. Om en spelare bara har bollen i 45 sekunder är det jäkligt viktigt att de sekunderna blir toppkvalité! Det får man genom teknik, passningsskicklighet och bra bollbehandling. Jag tänker också - hur kan man få en spelare att ha bollen mer än 45 sekunder? Jo just det, håll bollen inom laget. Med ett bollhållande spel kan du öka den tiden för alla dina spelare i laget. Säg att du går från 50-50 i bollinnehav (ehh, när hade Sverige det mot ett bra motstånd senast?!) till 60-40. Oj då, då har alla dina spelare ökat sitt bollinnehav med motsvarande 20% (Matematik: (60-50))/50). Då har spelarna i snitt bollen 55 sekunder istället. Hur uppnår man detta? Med taktik, organisation och inställning men också genom samma grundstenar som teknik, passningsskicklighet och bra bollbehandling. Sedär, med samma typ av träning kan man inte bara öka mängden tid varje spelare har vid bollen utan också utbilda spelaren i att maximera kvalitén i tiden vid bollen. Som bonus får motståndarna dessutom bollen mindre (typ de 33 sekunder som Roland klockat någon svensk till), får springa mer och kan göra mindre med bollen.

Jag är helt övertygad om att den svenska modellen är föråldrad och felaktig. De fystränare som allsvenska klubbarna plockar in kan visa på mätbara siffror och förbättringar, men de ger liten nytta. Jag tror de ger sin största nytta mentalt. I artikeln pratas det om att Djurgården introducerade tuffare fysträning och att det gav dem ett par framgångsrika år. Helt felaktigt. De vann visserligen matcher i slutminuterna för att de möjligtvis kände sig mentalt starkare och trodde att de var mycket bättre tränade, men framförallt hade de ett bollinnehav på minst 60% per match och till slut orkar inte motståndarna stå emot och släpper in mål på slutet. Och det spelet byggdes av spelskickliga mittfältare som Stefan Rehn och Kim Källström i kombination med en spelidé om att våga hålla bollen inom laget. Elfsborg gör idag ungefär samma sak. Det är inte tack vara friidrottaren Dagård som de är ett topplag, det är tack vare en spelidé om att kontrollera matcherna med bollen inom laget och tekniska mittfältare som Anders Svensson och Ishizaki.

Vad ska svenska lag träna på vintern? Ta in lagen inomhus. Träna på konstgräs eller i vanlig hall. Fram med bollarna och nöt teknik och passningsspel. Upprepa. Hitta sätt att mäta även det om ledningen måste kunna kvantifiera framgångarna, exempelvis genom att testa passningsprecision, snabbhet med boll, snabbhet i vändning etc. Mät i träningsmatcher hur mycket laget kan vårda bollen och slå kvalitétspassningar. De klubbar som har råd - åk utomlands lägre och träna med boll. (Läste om något skräckexempel där klubben åker till Sydafrika men lämnar bollarna hemma?! Helt sjukt). Självklart kan lagen springa lite mellan varven - helst med boll - i löpningsövningar som är fotbollsliknande och snarare syftar till snabbhet och som bygger en fysik där spelarna orkar göra fler maxlöpningar under en match.


I slutändan kmmer den sista mätningen att komma när lagen ser hur många poäng de tar i Allsvenskan och kanske i framtiden även i Europacuperna.

Fram med bollarna och nytänkande svenska tränare!

PS. Eller ta hit någon utländsk tränare med nya idéer...